Eletyn kielen mailmasta

Det hävdas ofta att entreprenörer menar att det är vägen som är målet. Nöjet är att arbeta i nutid med att utveckla företaget, projektet. Inte att arbeta för att bli rik. En extrovert, impulsiv och spontan person gillar det omedelbara nöjet.

I en amerikansk studie hävdas att 18% av alla med ADHD blir entreprenörer, mot 5% av hela befolkningen. ADHD är en "sjukdom" som gör att man har svårt att fokusera uppmärksamhet, är rastlös, kan bli passionerad över enstaka objekt, men har svårt att lyssna och göra som man blir tillsagd etc.

Vi vet följande om entreprenörer

1. De finns, enligt ett flertal studier, en överrepresentation av ADHD/dyslexi och liknande kognitiva skillnader bland entreprenörer.

2. Entreprenörer är som väntat därav ofta drop outs i skolan (Bill Gates och Steve Jobs är således i en ganska allmänt förekommande kategori av dropouts).

2. Vi vet att skolans IQ-tester säger mycket om hur man lyckas i skolan och att introverta personer favoriseras av dessa (sådana som är tillbakadragna och mer övervägande). Extroverta är mer impulsiva och spontana och i den kategorin finner man som väntat fler med ADHD.

3. IQ-tester har svag korrelation med verkliga livets framgångar. 

4. Nuvarande skolsystem är en hämsko för folk som använder sig av spontana tankar, intuition och praktiskt tänkande. I den kategorin finns entreprenörerna och många med olika bokstavskombinationer som ADHD.

5. Vi vet att redan i förskolan kan man testa barn med godistester. Extroverta barn väljer mindre godis omedelbart, medan introverta kan vänta en stund och dessa får mer godis för att de orkar vänta. De som gillar nöjet av godis omedelbart lyckas sämre i skolan än de som kan vänta och få mer godis. Godistester i förskolan korresponderar mycket sannolikt med IQ-tester.

Alla skriftspråksbaserade religioner som hinduismen, islam, taoismen, buddismen, kristendomen etc har samma mål: Frigöra människan från kollektiva strukturer.
Religionerna skapades av personer som funnit att det är möjligt att mer eller mindre stå oberoende samhället och den kollektiva och sociala identiteten. Ju mer människan står fri från dessa strukturer desto närmare kommer hon nuet och desto större blir kraven på ökad jämlikhet, empati, moral. Moral, jämlikhet och kärlek kommer som följder av frigörelsen från den sociala personligheten på grund av att man inte kan komma närmare nuet om man inte frigör sig från konkurrens och hierarkier. Man måste kunna läsa andra tankar som en jämställd människa innan man kan förstå dem på den vardagliga omedelbart levda världen. Men med dessa egenskaper ökar även förmågan till att bli entreprenör, nydanande forskare eller konstnär. Dessa söker alla den kunskap som inte är skriven och bara kan finnas i den omedelbara vardagen.

En politik som söker frigöra individen från kollektivet är det som kommer mer och mer att krävas av modern utbildningspolitik i framtiden eftersom vi måste öka vår nyskapande förmåga genom att utbilda entreprenörer och nydanande forskare. Men detta sammanfaller med religionernas mål som de alltid sökt i alla tider, men utifrån en annan social och historisk kontext.

I ett samhällsperspektiv är det psykopaten som står längst från den omedelbara vardagen eftersom denne tror att det inte finns något omedvetet i människans. Psykopaten tror att han/hon är sin sociala roll, sin persona, sin mask, och att det inte finns någon annan individ i henne. Mr Ripley heter en berömd film som visar en motbjudande person. De är manipulativa och till synes charmiga pga de har en högt utvecklad social förmåga och skulle vara utmärkta byråkrater och chefer om de 'ven hade lite koll över sitt omedvetna själv. Men psykopaten saknar empati, tror inte på jämlikhet, måste dominera, kontrollera och härska. Psykopaterna dör ut så att säga med åldern. Det lär inte finnas 70-åriga psykopater,  vilket innebär att de är inlärda egenskaper som skapar den sociala rollen psykopati. Med det sämre närminnet dör även psykopatens persona.

I det andra fältet, psykopatens motsats, finner man byfånarna. I konstens värld finns det massor med förebilder: t ex Sancho Panza i Don Quijote som red på en usel åsna bredvid sin persona, riddaren i den ståtliga rustningen. Dessa byfånar är alltid dumma, föraktade och hånade, men fulla av livsvisdom. Men framförallt är Tom Hanks i Forrest Gump urtypen för enskild människa och entreprenör. Forrest var jämlik, hade hög moral, uppskattade alla och behandlade ingen nedlåtande. Tyvärr var det många som skrattade åt honom. Forrest Gump är förebilden för alla skriftspråkliga religioner. Han lever religionens mål, och pratar aldrig om det han lever.

Forrest Gump lyckades som entreprenör när han hade först medvetandegjort sitt omedvetna och blivit fri från konkurrens och hierarkiskt tänkande. Han är den ideala entreprenören som saknade boklig bildning och därmed hade ett svagt hierarkiskt och socialt jag.

I konstens värld måste man göra satir eller komedi av serisöa frågor.

Socialismen söker kollektivet i individen. Liberalismen söker individen i kollektivet. En ny samhällspolitik bör alltid söka frigöra människan från kollektivet. Då minskar antalet byråkrater, teknokrater och psykopater, medan antalet entreprenörer, konstnärer och nydandande forskare ökar. Samhället närmar sig den omedelbara vardagen, den hierarkiska pyramiden blir plattare och antalet byfånar fulla av livsvisdom och entrenörsanda ökar.

Impulsiva personligheter missgynnas av IQ-tester

Vi vet sedan länge att IQ-testerna har ett starkt samband med individens personlighet. Ju mer tillbakadragen man är - som svenskar i allmänhet uppfattas - desto bättre resultat på IQ-tester, och således, extroverta och impulsiva personer som i förskolan föredrar mindre godis omedelbart än mer godis senare har lägre IQ-tal, och dessa missgynnas av utbildningssystemet.

Vi vet även sedan länge att IQ-talen ökar under 1900-talet och det kan knappast vara så att generna förändras från en generation till nästa. Men vi vet att den kulturella evolutionen fortgår och att utbildningen blir allt längre och omfattar fler. Därmed kan vi förvänta oss att IQ-talen ökar. På samma sätt som simmaren blir bättre på att simma ju mer han/hon tränar. Läsning gynnar framförallt introverta personligheter, mindre impulsiva personer. Och det kan mycket väl vara så att toppidrottsmän är mer extroverta eftersom belöningarna mäts omedelbart. OS-vinnaren har ADHD, Michael Phelps. Och det kanske inte är en slump, utan en indikation.

Men IQ-tester mäter inte vem som blir entreprenör, kreativ konstnär eller nydanande forskare, eller för den delen toppidrottsman. Det kan mycket väl vara de impulsiva personligheterna som dominerar kategorin entreprenörer, kreativa konstnärer och nydanande forskare, liksom idrottsmän. Dessa kan mycket väl vara de som vill ha godis omedelbart i förskolans godistester. Dessa hämmas av dagens utbildningspolitik. En entreprenör söker alltid det som ännu inte är skrivet i böcker. Massor med skickliga entreprenörer och forskare har gjort svagt på IQ-tester, kanske just pga att de är extroverta och impulsiva personligheter med ofta kort stubin som Gates och Jobs. Det kan mycket väl vara en motsats mellan en nydanande, rebellisk och impulsiv entreprenör som söker det som inte finns i böcker och dagens IQ-tester. Det är knappast en slump att världens två största entreprenörer, Jobs och Gates, aldrig skaffade en akademisk utbildning. Liksom Spotifys grundare, en svensk. Skolans betoning på lärdom kan mycket väl vara en betungade och negativt inverkande faktor i medvetandet hos en entreprenör.

Vi behöver en utbildningspolitik som skapar fler entreprenörer och färre byråkrater

Under 1800-talet skapades den utbildningspolitik som vi har idag av socialdarwinister. Västvärlden behövde folk som kunde läsa, vara teknokrater och agera byråkratiskt för att kunna förvalta den gryende men expanderande offentliga sektorn. Francis Galton (1822-1911) var fader till rasläran och socialdarwinismen och inspirerade och bidrog till uppkomsten av dagens IQ-tester. Det vill säga eugenetikens fader som Hitler anammade är fader till dagens IQ-tester. "Tack vare" Galton fick Sverige världens första rasbiologiska institut som hade bl a till uppgift att bevisa att min farfar var genetiskt dummare än andra pga hans förment kortare skalle (finnar och samer tillhörde denna förmenat dumma ras med kortare skallar som man skulle bevisa). Herman Lundborg, chef för institutet, var hängiven nazist. Kvinnor hade mindre skalle, och således lägre intelligens och ej lämpade för utbildning, något som även Charles Darwin menade. Dessa IQ-tester mäter vår förmåga att klara av en skolutbildning. Man sökte allmänna genetiska egenskaper för intelligens. Ju högre tal på IQ-testerna desto bättre framgångar i skolan.

 

IQ-testerna kan bytas ut mot godistester i förskolan

Men vi vet sedan länge tillbaka att barn som kan välja mellan att få en mindre present/godis omedelbart eller mer presenter/godis om man orkar vänta några dagar/timmar väljer utifrån deras personlighet. Barn som är mer impulsiva eller extroverta väljer den omedelbara behovstillfredsställelsen och mindre godis, medan mer tillbakadragna barn, introverta barn, väljer den större presenten som man måste vänta på. De som kan styra impulserna lyckas klart bättre i skolan och är de som får högre IQ-tal. Således kan vi förenkla testerna och redan i förskolan testa barns intresse för godis idag eller om två dagar. Dessa godistester mäter den allmänna förmågan att bli socialiserade under samhällsstrukturer och följa dessa, liksom IQ-testerna. Ett utmärkt instrument för att skapa ett modernt offentligt samhälle med duktiga byråkrater och administratörer. Man borde pröva dessa godistester i större skala, men allt lutar åt att godistester säger lika mycket som IQ-tester.

.

Vi vet från hjärnforskningen att denna kulturens dubbelexponering förändrar vårt förhållande till omvärlden och hur vi tolkar språket. Vi tänker på två olika sätt när vi har en kulturell dubbelexponering. Många tror att det analytiskt och medvetna resonerandet är det mest viktiga. Medan alla konstnärer, entreprenörer och kreativa forskare vet att det är just det spontana oreflekterade tänkandet som simmaren, musikern och svetsaren använder sig av som är källan till allt nyskapande. Om man identifierar sig med sin teoretiska skolning blir den kunskapen ett maktinstrument som hämmar det oreflekterade och de kreativa processerna. 

Den högutbildade forskaren hämmar sin kreativitet av sina teorier om världen pga det sociala anseende som kunskapen skapar

"Alla" forskare som bygger sin sociala status på den inlärda mängden teoretiska kunskaper blir med denna idenfikation självhämmande i alla kreativa processer där de söker ny vetenskap och nya strukturer. 

Kunskapen härskar över oss och vi kan inte tjäna kreativiteten

Kulturens dubbelexponering, som skriftspråket och notapparatur, är en hämsko för kreativitet, entreprenörskap och konstnärlighet. 

Vi måste uppleva kunskapen som jämställd och likvärdig med våra praktiska färdigheter i vardagen för att bli kreativa. När vi är jämställda med kunskapen blir vi autoamtiskt mer nyskapande konstnärer, entreprenörer och nydanande forskare.