Om

Individualistisk socialism är en tredje väg mellan egoism och socialism. Socialismen söker kollektivet i individen. Liberalismen söker individen i kollektivet. En ny ideologi bör ständigt och jämt befria individen från samhällets sociala konstruktioner. Ju mer individualistisk hen blir desto mer socialistisk blir hon. Egoism är kapitalistisk socialism. Socialism är socialistisk kapitalism. Individualistiska socialister bär frihetens solidariska låga. Min frihet skapas av att jag erkänner andra som mina jämlikar.

Presentation

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg från maj 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Allt-på-en-gång förståelse eller del för del analys

Det finns bara två sätt att förstå språket, kulturen, människan och världen. Redan Charles Darwin insåg att skriftspråket är en kulturbunden färdighet som inlärs och som inte är en instinktiv drift likt lusten att lära sig ett talspråk.
 
1. Ord förstås spontant som en gestalt, en enhet utan bokstäver eller enskilda ljud. Det är ingen skillnad mellan ord, ljud, bilder eller föremål. Man känner igen ansikten, dofter, smaker och röster på samma sätt som man förstår enkla ord. I spontan information innehåller formen även meningen. Detta är den primära formen av förståelse och är ett dominerande drag i alla muntliga kulturer och hos barn. Även djur ”förstår” ord som ikoner eller symboler med samma metod. Detta sätt att förhålla sig till verkligheten har beskrivits som gestaltförståelse, framförallt inom psykologin. Men redan på 1800-talet var man inne på denna linje. Dess äldsta rötter finns i antikens Grekland, bland romerska filosofer och andra kulturer. Men även i de äldsta skriftspråksbaserade religionerna visste man att även texten som form förmedlar en spontan mening.
 
2. Vi processar analytiskt ord och skiljer mellan ordet som form från dess mening. När vi söker efter släktdrag i ett ansikte är det en analytisk metod. Det analytiska tänkandet fanns redan före skriftspråkets tillkomst i en mycket enkel form och måste ha varit en förutsättning innan ett skriftspråk kunde skapas. Denna form av att processa språk förstärktes massivt när vi skapade skriftspråk för ca 6 000 år sedan (eller rentav 8 800 år sedan i Kina). Men även text förmedlar en spontan gestaltförståelse av enkla ord och detta är omöjligt att undvika. Med skriftspråket skapades en omfattande dubbelexponering av kulturen, en skriftspråklig kontext inom vilken man förstår. När vi läser förstår vi både spontant och analytiskt. Med skriften uppkom en ny form av förståelse som överlagrades livsvärldens spontana förståelse. När man läser text får man en spontan förståelse som den medvetna hjärnan är i det närmaste oförmögen att processa. Vi förstår alltid mycket mer än vad vi kan medvetet redogöra. Detta har konstnärer insett redan under äldsta tid.

Men beakta det som filosofen Goethe sa:
 
Gränserna för mitt språk är mitt universums gränser.
 
Varje individ markerar alltid själv sitt språks gränser och bestämmer vad och hur man skall förstå. Allt utanför detta avvisas. Vi kan därför se på samma bild på flera olika sätt. Vi kan inte förstå eller beskriva mer än det som vårt talade eller skrivna språk inrymmer. Vår sociala miljö förutsäger vad vi kan se. Vi har inget universums fäste som ger oss ett neutralt betraktande av världen. Det finns ingen universell logik, bara massor med social och kulturbunden logik. Tron på en översinnlig logik är en kvarhängade rest från den Katolska kyrkans tro på att latinet avbildar gudsriket. Nufötiden är t o m kartritarna överens om att det inte finns några neutrala kartbilder. Alla kartor visar verkligheten utifrån varierande sociala, kulturella, politiska och ekonomiska motiv. Vem skulle kunna visa en karta som avbildar det alla vill se?

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Katedersmart eller streetsmart

Skolan gör oss till katedersmarta personligheter, medan samhället kräver att vi är streetsmarta. Här inryms den konflikt i personligheten som följer oss genom hela vårt liv.

0 kommentarer | Skriv en kommentar