Samhället behöver en ideologi för innovation och entreprenörpskap: Socialismen söker kollektivet i individen. Liberalismen söker individen i kollektivet. En ny politik bör oupphörligen ha som mål att söka befria den autonoma människan ur kollektivet. Eller med andra ord: målet är att frigöra människan från sociala konstruktioner. Ju mer hon distanserar sig från sociala skapelser desto mer innovation utvecklas och av egen fri vilja önskar hon ökad jämställdhet.

Grunden för en nygammal ideologi finns i denna mening som Jean-Jaques Rousseau skrev under 1700-talet, men som upprepats i alla tider av hundratals konstnärer:

De enskilda ser det goda som de förkastar, det allmänna vill det goda som det inte ser.

Samhället behöver fler streetsmarta och färre katedersmarta personligheter. Under 1800-talet var det precis tvärtom. Men vi har fortfarande samma skola. Dagens skola baserar sig på ett förlegat socialdarwinistiskt tänkande om en enhetlig form av universell intelligens. På den grunden vilar även de politiska ideologierna. I synnerhet är den socialistiska ideologin vilseledd av en falsk tro på en universell intelligens. Detta ensidiga synsätt drabbar framförallt LO-grupperna negativt, men även alla som avviker från ett generellt klasstänkande där normen sätts av den välanpassade eliten. Det behövs en ny ideologi för innovation, entreprenörskap, kreativitet och nyskapande konst.
 
Skolan favoriserar och utvecklar katedersmarta personligheter, medan samhället skriker efter streetsmarta personligheter. Det är i ett nötskal konflikten mellan en allt mer expanderande offentlighet och en krympande förmåga till kreativitet och innovation. Det går att med en ny samhällspolitik under en 10-15 års tid att minst fördubbla antalet entreprenörer och kreativa individer inom forskning och konst. Och lägga grund för en framtida expansion av antalet entreprenörer, uppfinnare, nyskapande forskare och kreativa konstnärer. Europa ligger t ex långt efter USA.
 
Det behövs två olika skolformer för i grunden två olika personligheter. En hög andel av mänskligheten har goda förutsättningar att bli förvaltare och byråkrater av alla de slag. En minoritet av mänskligheten har goda förutsättningar att bli entreprenörer, kreativa konstnärer och innovativa forskare.
 
1. Dagens skolsystem utvecklar det katedersmarta tänkandet. Bra för alla dem som har bra läshuvud, med markerad katedergen, 40-60 % av befolkningen. Traditionell utbildning. Utbildningen är ett medel för andra ändamål. Skolan utvecklar långsamt tänkande och en stark identitet i sociala strukturer. Syftet är att höja självmedvetandet inom allt smalare kontexter av verkligheten. Utbildningen utvecklar textuellt seende och förståelse.
 
2. En skola för att utveckla det streetsmarta tänkandet som formaliserar den naturliga utbildningen: livets hårda skola. Anpassad för mer impulsiva individer som vill ha praktisk/teoretisk verksamhet, 10-40 % av befolkningen. En skola för innovation, konst och entreprenörskap. Medel och ändamål sammanfaller. Skolan utvecklar det snabba intuitiva tänkandet och en svag social identitet, frigjord sociala strukturer. Skolan förstärker den autonoma individen. Bra för dem med dåligt läshuvud och en framträdande streetgen. Sämre för dem med en markerad katedergen. Syftet är att behålla eller sänka självmedvetandet och därigenom kunna se allt större delar av verkligheten utan kontexter. Målet: Utveckla ett textlöst seende och förståelse. Den förståelsen inkluderar både konst och vetenskap i en enhetlig världsbild