Poesin berör det enskilda, inte det allmänna. Av nödvändighet är därför poesin på livets sida och ställer sig emot tomheten. Czesław Miłosz

Genom hela konstens och filosofins historia går denna uppdelning mellan det enskilda och det allmänna: Poeterna har i alla tider hävdat att konsten och poesin berör det enskilda, medan all vetenskap berör det allmänna. Poeter säger att de talar om det enskilda som saknar språk och skriver därför om det som berör i allmänhet. Tyvärr förstår de flesta forskare inte vad som avses med det enskilda och de har ingen reda på vad som tillhör det enskilda i hjärnan och hur man tänker utifrån det enskilda. Språket som sådant är alltid bara en del av det allmänna och därför finns det inget språk som kan nå det enskilda så att vi kan överföra detta till en annan. Alla texter måste tolkas av ett allmänt medvetande och söka återföra tillbaka till den enskilda förståelsen.

En bok är som en spegel. Om en apa tittar in i boken är det inte en apostel som tittar ut. Då är det samma apa som även tittar ut ur boken. Georg C. Lichtenberg                            

Andra poeter försöker berätta att kartan inte är verkligheten

Menyn är inte måltiden. Alan Watts

Men man mystifierar med denna uppdelning mycket enkla upplevelser av världen. I alla tider har man talat om hjärtats språk och förståelse i kontrast till hjärnans sätt att uppfatta verkligheten. Analfabeter har bara hjärtats språk, medan högutbildade har framförallt hjärnans språk, som de tror är överlägset det naiva perspektivet