Rousseau säger att de enskilda ser det goda som de förkastar, medan det allmänna vill det goda som det inte ser.

Detta uttalande är grunden för hela den politiska ideologi som först ledde till Franska revolutionen och sedan till demokrati och sedan till nazismen, fascismen och i synnerhet kommunismen. Den tyske filosofen Hegel var den som grundlade dessa tre ideologier som har sina rötter i Rousseau.

Rousseau ville göra det enskilda hjärtats upplevelse till en politisk ideologi. Han menade att alla som var starkt bundna till det allmänna hade blivit fångar i sitt eget tänkande.

Ju högre utbildning desto mer var och är man bunden till det allmänna menade filosofen Rousseau under 1700-talet. Välutbildade borde vara socialister och arbetaren borde vara liberal.

Men i denna upp- och nervända värld är det framförallt socialister i LO-grupperna som vill utveckla det allmänna medan högutbildade som redan är starkt delaktiga av det allmänna vill utveckla det enskilda och är liberaler. 

Rousseau hade inga erfarenheter av demokrati, jämlikhet och kommunism. Därför gick han vilse när han ville kollektivisera den fria och självständiga individen.

Konstnären skulle säga att Rousseau ämnade ta ner himlen och göra en politisk ideologi av detta försök.