Hegels historiska pendel är en rörelse mellan det enskilda och det allmänna. Den kulturella evolutionens samhällspendel svänger alltid mellan det allmänna och de enskilda och omvänt. I brytpunkterna är det alltid fråga om kulturella återfödelser och nya epoker uppkommer. Varje epok är uttryck för en samhällsideologi. Man återupptäcker det som gått förlorat i den epok man befinner sig i. Renässansens återfödelse var bara ett av flera: reformationen, upplysningen, romantiken, nationalismen, darwinismen, positivismen, postmodernismen etc. Det är alltid kraftfulla enskilda individer som sätter igång processerna. Ibland blir det mindre förändringar, ibland jättelika slag med en historisk pendel. Luther tände reformationens eld. Men det är inte alltid till det bättre som individerna förändrar. Det samhälle som de företräder är kanske just det som får bägaren att rinna över och tippa hela lasset.
 
Adolf Hitler dödade socialdarwinismen och dess politiska grenar. Josef Stalin, Pol Pot och Mao Zedong dödade kommunismen. Den fria marknadens kapitalism dödades av de girigaste förespråkarna för en avreglerad marknad som reglerar sig själv. Det allmänna systemet undergräver alltid sig självt och sågar av den gren det sitter på. Detta skapar epoker. Storbankerna lånade ut ansvarslöst i vetskap om att det inte finns en fri marknad för bankerna. Ideologin om en absolut självreglerande marknad är en socialdarwinistisk föreställning. Bankerna skapade oändligt mycket elektroniska pengar genom att lägga till nya nollor i penningsystemet. Pappa staten skulle rädda oss, visste alla. Ingen enskild girig kapitalist eller nationalekonom behöver ta ansvar. Inga institutioner som Ekonomipriset till Alfred Nobels minne behöver ta ansvar. Det allmänna måste ta ansvar över kapitalismens existensberättigande. De vetenskapliga ekonomerna var välavlönade ideologer och politiska lobbyister åt bankerna. Av denna anledning lät man öppna alla dörrar för girigheten. 2008 höll systemet på att kollapsa. Regeringarna tvingades rädda systemet med tusentals miljarder, ty annars skulle hela västvärldens demokratier kollapsa. Man kan inte skapa mervärde av ingenting. Ingenting existerar, men saknar mervärde. Elektroniska pengar utan täckning är inga pengar. Numera finns det ingen forskare som vågar öppet hävda den kapitalistiska religionen om en absolut självreglerande fri marknad. Inte ens i den kapitalistiska himlen finns det en enhetlig universell logik. Ekonomernas ”vetenskapliga” tankar omvandlas till politiska ideologier och föreställningar utan empirisk grund. Det finns inga allmänna absoluta värden.
 
I muntliga kulturer är allt absolut självreglerande, men det är ett mycket högt pris de betalar för denna frihet. Där finns inga låtsasvärden i form av elektroniska pengar. Den som inte anpassar sig går under. Det allmänna har under 1900-talet och fram till 2008 fått tre avgörande slag som fått pendeln att svänga mot det enskilda. Det är inte nyliberalismen och den giriga kapitalismen som står som vinnare. Tron på individens frigörelse från kollektiva strukturer är den nya politiska ideologi som kommer att växa fram. Ju mer enskilda vi blir desto mer jämställdhet önskar vi av egen fri vilja. Där rött blir blått och blått blir rött finner man den nya ideologin. Det är den enskilda människans väg som kommer att producera fler innovativa entreprenörer, konstnärer och forskare. Religionerna får en återfödelse och genomgår en modernisering och anpassning till högutvecklade kulturer, men förblir i grunden densamma. Den skapande människan är alltid bland de enskilda. Inget nytt under solen!