Om

Individualistisk socialism är en tredje väg mellan egoism och socialism. Socialismen söker kollektivet i individen. Liberalismen söker individen i kollektivet. En ny ideologi bör ständigt och jämt befria individen från samhällets sociala konstruktioner. Ju mer individualistisk hen blir desto mer socialistisk blir hon. Egoism är kapitalistisk socialism. Socialism är socialistisk kapitalism. Individualistiska socialister bär frihetens solidariska låga. Min frihet skapas av att jag erkänner andra som mina jämlikar.

Presentation

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Reklamfri blogg!
Skapa en egen blogg utan krångel eller teknisk kunskap.
Skapa bloggen nu!

Innovation och konst är grenar på Livets träd

Vår hjärna skapar den komplicerade kulturen. Hjärtat förstår den enkla naturen. Hela ideologin kan sammanfattas i en enda mening som Jean-Jaques Rousseau skrev under 1700-talet, men som upprepats i alla tider:
 
De enskilda ser det goda som de förkastar,
det allmänna vill det goda som det inte ser.
 
Meningen sammanfattar hela konstens värld och de politiska ideologiernas sökande efter en samhällsform som vinner det stora flertalet och är i harmoni med våra grundläggande instinktiva behov. Det är i livsformen det allmänna som alla politiska ideologier bildas. Samtliga från höger till vänster. Det allmänna är den ynka del i hjärnan som tillhör det medvetna tänkandet. Detta försöker samtliga politiska partier via utbildning att utveckla till minst 2 %. Medan 99 % av vår enkla vardag, det liv som pågår när vi håller på med något annat, lämnas utanför politiken. Det freudianska isberget under vattenytan berör det enskilda, enbart och absolut. Det som är ovan vattenytan är det allmänna.
 
Den andra axeln som är vertikal och berör skaparspråket som det låga och förvaltarspråket som det höga. Genom hela historien har man pratat om förnuft och känsla. Men språkvetarna menar att det bara finns ett förnuftets språkform. Det är fel. Nyskapande verksamhet använder sig av det språk man känner med. Ju mer känslor desto kreativare tankar. Vi har alla hört att kvinnor känner mer, medan männen tänker. Det är intuitivt och språkligt tänkande.
 
Med dessa två tankelinjer kan vi beskriva hur kulturella epoker uppkommer och varför de dalar. Hur t ex Martin Luther med folkspråken som vapen tände den innovativa elden som flammade mäktigt över hela Europa. Den kulturella evolutionen går från talspråk till skriftspråk som skapar en ny livsform, ett förvaltarsamhälle.
 
Redan grekerna sa 2 500 år sedan att man skall lära känna sig själv. Ju bättre självinsikt desto mer friläggs av det omedvetna, som är en gigantisk databas av information. Det kan inte nås med vanligt tänkande. I sig själv känner man andra. Filosofer och konstnärer säger att ju mer passion desto större innovativ förmåga. Just på grund av att i hängivenhet når man bortom kulturen, känslornas skapande språk. Hjärtat enkla öga kan bara nås med en hängivenhet som är befriad från fruktan.
Ett passionerat samhälle är ett skaparsamhälle. Ett förvaltarsamhälle är likgiltigt och statiskt. En ideologi saknas för att utveckla textlöst tänkande. Alla ideologier har sina rötter i judendomen och har följt den katolska traditionen och utvecklat det goda samhället utifrån idén att människan bara är ett flockdjur. Den autonoma individens värld är ännu inte skriven. Ideologin kan kallas för individualistisk socialism. I privatlivet ser vi alla det goda som vi hyllar. Men som vi sedan spontant avvisar som mindre viktigt för samhället eller för det intellektuella livet. Vi har svårt att se det goda i den enkla vardagen.
 
Det finns två ekosystem i medvetandet. Ett samhälle som alla är del av, även egoisten. Och en autonom individ frigjord samhället. Bägge är kulturella spegelsalar där vi ser oss själva. Med texter lär vi oss att förstå det som är långt borta. Samtidigt tar böcker ifrån oss förmågan att förstå det som är rakt framför näsan. Texter stjäl vardagen från oss och socialiserar människan. Bokstäver skapar ett bokstavsintellekt, ett annat kollektivt seende och den osynliga kulturen i medvetandet som vi i samhället gör till en social konstruktion. Naturfolken är mer autonoma individer och ser textlöst. Vi uppfattar kartan som verkligheten.
 
Det vetenskapliga tänkandet söker nå den enskilda förståelsen genom studier av detaljer genom de solglasögon som utbildningen strukturerar i medvetandet. Det är en förförståelse som utvecklas av läsandet.2 Vi luras till tron att vi får ett neutralt seende med böcker. Vi tror att vi via böcker kan nå samma olärda, okunniga seende som t ex Augustinus, Montaigne, Shakespeare och Cervantes förespråkade som ett insiktsfullt och klokt sätt att se på världen. Själva läsningen av akademiska böcker sluter hjärtat och fördärvar kreativt tänkande. Att äga visdomens sten är att vara utan kunskap, menade de samfällt. Narren, idioten, analfabeten, barnet har alltid i konstens värld detta kulturlösa och autonoma seende. Det enkla är en helhet och är därför det svåra. Som att uppleva Beethovens musik. Vi förstår oerhört mycket mer än vad vi kan berätta, även i hela livet. Eftersom grundprinciperna är mycket enkla och därför svåra måste man gestalta ideologin i en modern social kontext. Konstens språk är ett vetenskapligt språk i denna del av livet.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Martin Luther tände den industriella revolutionens eld

Den ekonomiska och industriella revolutionen associeras ofta med protestantismen. En helt avgörande orsak till detta är givet redan av rationalisten och nyskaparen Descartes som under 1600-talet hävdade att folkspråken var bättre instrument för vetenskapligt tänkande. Han skrev vetenskapliga artiklar på franska som han kallade för talspråk. Ty i det språket fanns det under den tiden lite kulturellt sken, eftersom det var ett språk utan ett skriftspråk med en medföljande överlagrad förståelse, skrev han. Franskan saknade skriftspråklig kultur som undertryckte och kvävde kreativt tänkande. Bokstavsintellektet är minimalt utvecklat i ett talspråk. Detta trots att han var katolik och borde ha hyllat latinet. Latinet var den tidens vetenskapliga och religiösa språk.

Katolska forskare var självupptagna fångar i den latinska kulturen.

Hans idéer om medvetandet är än idag omtalade. Men han skrev inte på franska för att framhäva franskan i sig. Men för att latinet var förbundet med makt, hade en kontext av maktornamentik och därför auktoritetstro som förmedlade fruktan och underdånighet som hämmade tanken. Och som skapade en tro på att man kan härleda sanning ur texter, ett deduktivt tänkande. Medan talspråket främjade induktiva tankar. Sunt förnuft kunde inte tränga igenom detta mäktiga försvarsverk, skrev Descartes insiktsfullt. Det slutna hjärtat skapades av det intellektualiserade latinet där man trodde att sanningen finns i den latinska texten. Talspråket franska saknade kulturens dubbelexponering och hade ingen kontext av maktornamentik. I och med detta var både skribent och läsare i en mer jämställd relation. Han skrev vetenskap på franska just pga att han hade bättre tillgång till spontan intuition i ett talspråk. Descartes skrev om denna insikt i sina meditationer och var medveten om hur analytiska språk är hämmande för innovation. Det öppna hjärtats språk är och har alltid varit innovationens källa. Men Descartes sa egentligen inget nytt. Utom det att han fick ett dubbelseende av att han behärskade två språk, det skriftspråkliga latinet och den talspråkliga franskan. Vardera språket befann sig i och existerade i två ekosystem i hans enskilda medvetande. Descartes hade insikter om bägge livsformerna och kunde relatera ekosystemen mot varandra och jämföra skillnaderna.
 
Skriftspråket förändrar medvetandet och talspråk blir successivt skriftspråk. Den kulturella evolutionen går från skaparspråk eller förvaltarspråk. I mötet mellan dessa två kulturer uppkommer innovativa epoker. När skriftens kultur kan diskutera gemensamma frågor med den muntliga kulturen i ett och samma medvetande.
 
Han var dock inte den förste i historien att upptäcka att talspråket var mer innovativt än skriftspråket. Men han tillämpade insikterna i en nydanande vetenskap. 1500-tals mannen Montaigne hade latin som andra modersmål men skrev ändå sina essäer på franska. Av samma anledning. Den bästa och mest upphöjda språknormen för Montaigne var böndernas marknadsspråk. Latinet var dianoias, det bokstavsintellektuella förnuftets språk. Medan de illitterata böndernas franska var nous, hjärtats enkla öga. Miguel Cervantes skrev på spanska och rekommenderade folkspråken som konstens instrument. Den boklärde riddaren på sin höga häst i rustning, men i sorglig skepnad, Don Quijote talade gammal bokspanska. Medan den av livsvisdom och ordspråk sprängfyllde fete, eländige och fule analfabeten Sancho Panza ridandes på en enkel åsna kommenterade riddaren på talspråket spanska. Sancho var egentligen den äkta upphöjda personen utan sorglig skepnad. Cervantes visste om skillnaden mellan skaparspråk och förvaltarspråk.

Grekerna visste för 2500 år sedan att nous, var det tänkande som använde och nådde det innovativa språket, hjärtats öga. Men att man i skolan bara lärde sig att tänka med bokstavsintellektet, dianoia, som var en lägre inlärd form av tänkande och språkbruk. Men grunden för det innovativa tänkandet är lika gammal som skriftspråken, 6 000 år. Att hjärtats öga, det känslofyllda tänkandet är innovationens språk och tanke har alla högkulturer med utvecklade skriftspråk vetat i alla tider. Även Egyptens överstepräster under faraonernas tid visste detta för 4 500 år sedan när de hävdade att det öppna hjärtat måste vara lättare än en fjäder. Inför den sista färden vägde gudinnan Maat bara skriftlärdas hjärtan. Insiktsfullt i syfte att förmedla symboliken kallas invägningsrummet för De två sanningarnas hall. Talspråkligas hjärtan behövde man inte väga. Sanningens och rättvisans domare, gudinnan Maat, visste att dessa talspråkligas hjärtan var lättare än en fjäder. De hade ingen kall skugga som tyngde medvetandet. De allra fattigaste passerade testet oprövat enligt den urgamla regeln, som fanns långt före kristendomen, att de sista är de första att passera nålsögat.

Martin Luther frigjorde denna mäktiga kraft i samhället genom att översätta Bibeln till tyska. Det satte igång en mängd innovationer och nyskapande tänkande. Nya religioner, nya tolkningar av Bibeln, anarkismens, socialismen och kommunismens födelse, enkelhetens princip upptäcktes, ett massivt civilsamhälle växte fram med folkspråken och successivt nåddes även universiteten av detta och innovationen började flöda i det som kom att kallas för den industriella revolutionen. Den föregicks av en andlig revolution som omdanade medvetandet över hela Europa.

Förstå med bokstav eller ande - grunden för alla epoker

För att förstå varför och hur renässansen, den protestantiska rörelsen, den industriella revolutionen, upplysningen och Sveriges industrialisering uppkom behöver du bara förstå hur du förstår texter med det distanserade bokstavsintellektet och med hjärtats enkla och alltid närvarande öga. Texter avbildar och speglar alltid det allmänna. Men den egentliga meningen hittar man bara i det enskilda. Tillämpa detta först på dig själv i allt du gör, tänker och lever, sedan din familj, sedan skolmiljön, sedan hela samhället, hela Europa och hela historien. Och så återigen tillbaka och finn en harmoni mellan allmänkunskapen i texten och sunt förnuft i ditt eget medvetande. Sök den underliggande meningen i böcker. Det som inte kan berättas: livets enkelhet. Ju mer du lär känna dig själv i dessa två relationer till dig själv desto mer förstår du hur samhället fungerar. Så som i en spegel. Det är en intelligens som inte kan mätas med IQ-tester och som är befriad från alla intelligenstester som mäter just den allmänna förståelsen och struntar, förnekar och ignorerar den enskilda förståelsen, som är den avgjort viktigaste formen av förståelse där konst och vetenskap möts i förening.
 
Sanningen om kulturepokerna och all innovation finns i ditt eget hjärta. Där finns det lilla och det enkla som man lätt kan förstå. Inte i samhället.

Från det lilla till det stora. Från det enkla till det svåra. Men inte tvärtom. Den vägen är stängd.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

En ny samhällsideologi för entreprenörskap och innovation

Detta är innehållet i min kommande bok Innovativ ideologi. Där rött är blått och blått är rött.

Den industriella revolutionen, renässansen, ideologierna och Sveriges industrialisering föregicks av folkspråken som fick växa i det offentliga. Folkspråken var då hjärtats öga, det innovativa språket. Det instrumentaliserade och auktoritetsbundna latinet hämmade nyskapande och var ett förvaltarspråk. Den katolska kyrkan skapade en falsk hierarkisk vetenskapsideologi.

Håll hjärnan kall och hjärtat varm. En utmärkt regel för alla förvaltare och byråkrater. Värm med all din kraft och förmåga den kulturlika hjärnan med det naturlika hjärtat. En jättebra regel för alla kreativa. Hjärtats språk är streetsmart nyskapande. Hjärnans språk är den katedersmarta skeptikerns återskapande verksamhet. Skolan favoriserar katedersmarta personligheter med gott läshuvud. IQ-tester mäter detta. Hela samhället skriker efter passionerade streetsmarta personligheter. Europa har återigen tappat hjärtats innovativa och mäktiga öga. Språken har förtingligats och blivit till nya förvaltarspråk.

Modern ideologi saknas i detta fält. Jämställdhet utvecklar intelligens och nyskapande förmåga. Egoism är inte individualism, men kapitalistisk socialism. Hjärnan kan bara återskapa eller skapa. Skolan skapar ett eget ekosystem som kväver kreativitet. Det man inte stimulerar förtvinar. Vi vet från hjärnforskning att ju mer vi läser desto bättre förvaltare blir vi, men sämre innovatörer. En skola för innovation utvecklar ett textlöst seende och häver vår förförståelse styrd av den bokliga bildningen. En ny ideologi för innovation och entreprenörskap är för impulsiva, vänsterhänta och individer från LO-grupper. Potentiella entreprenörer från LO-grupper hamnar i fängelse. Impulsiva från högutbildade familjer blir entreprenörer. Det behövs en skola för det slutna hjärtat för dem med gott läshuvud och en skola för det öppna hjärtat för dem med svagt läshuvud. Dessa är naturliga skillnader. Det öppna innovativa hjärtat förlorar i dagens skola.

En skola för gatans genier formaliserar den naturliga utbildningen: livets hårda skola. Anpassad för mer impulsiva som vill ha praktisk/teoretisk verksamhet, 10-40 % av befolkningen.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Skolan dödar kreativiteten

Samhället behöver en ideologi för innovation och entreprenörpskap: Socialismen söker kollektivet i individen. Liberalismen söker individen i kollektivet. En ny politik bör oupphörligen ha som mål att söka befria den autonoma människan ur kollektivet. Eller med andra ord: målet är att frigöra människan från sociala konstruktioner. Ju mer hon distanserar sig från sociala skapelser desto mer innovation utvecklas och av egen fri vilja önskar hon ökad jämställdhet.

Grunden för en nygammal ideologi finns i denna mening som Jean-Jaques Rousseau skrev under 1700-talet, men som upprepats i alla tider av hundratals konstnärer:

De enskilda ser det goda som de förkastar, det allmänna vill det goda som det inte ser.

Samhället behöver fler streetsmarta och färre katedersmarta personligheter. Under 1800-talet var det precis tvärtom. Men vi har fortfarande samma skola. Dagens skola baserar sig på ett förlegat socialdarwinistiskt tänkande om en enhetlig form av universell intelligens. På den grunden vilar även de politiska ideologierna. I synnerhet är den socialistiska ideologin vilseledd av en falsk tro på en universell intelligens. Detta ensidiga synsätt drabbar framförallt LO-grupperna negativt, men även alla som avviker från ett generellt klasstänkande där normen sätts av den välanpassade eliten. Det behövs en ny ideologi för innovation, entreprenörskap, kreativitet och nyskapande konst.
 
Skolan favoriserar och utvecklar katedersmarta personligheter, medan samhället skriker efter streetsmarta personligheter. Det är i ett nötskal konflikten mellan en allt mer expanderande offentlighet och en krympande förmåga till kreativitet och innovation. Det går att med en ny samhällspolitik under en 10-15 års tid att minst fördubbla antalet entreprenörer och kreativa individer inom forskning och konst. Och lägga grund för en framtida expansion av antalet entreprenörer, uppfinnare, nyskapande forskare och kreativa konstnärer. Europa ligger t ex långt efter USA.
 
Det behövs två olika skolformer för i grunden två olika personligheter. En hög andel av mänskligheten har goda förutsättningar att bli förvaltare och byråkrater av alla de slag. En minoritet av mänskligheten har goda förutsättningar att bli entreprenörer, kreativa konstnärer och innovativa forskare.
 
1. Dagens skolsystem utvecklar det katedersmarta tänkandet. Bra för alla dem som har bra läshuvud, med markerad katedergen, 40-60 % av befolkningen. Traditionell utbildning. Utbildningen är ett medel för andra ändamål. Skolan utvecklar långsamt tänkande och en stark identitet i sociala strukturer. Syftet är att höja självmedvetandet inom allt smalare kontexter av verkligheten. Utbildningen utvecklar textuellt seende och förståelse.
 
2. En skola för att utveckla det streetsmarta tänkandet som formaliserar den naturliga utbildningen: livets hårda skola. Anpassad för mer impulsiva individer som vill ha praktisk/teoretisk verksamhet, 10-40 % av befolkningen. En skola för innovation, konst och entreprenörskap. Medel och ändamål sammanfaller. Skolan utvecklar det snabba intuitiva tänkandet och en svag social identitet, frigjord sociala strukturer. Skolan förstärker den autonoma individen. Bra för dem med dåligt läshuvud och en framträdande streetgen. Sämre för dem med en markerad katedergen. Syftet är att behålla eller sänka självmedvetandet och därigenom kunna se allt större delar av verkligheten utan kontexter. Målet: Utveckla ett textlöst seende och förståelse. Den förståelsen inkluderar både konst och vetenskap i en enhetlig världsbild

Äldre inlägg

Nyare inlägg